Nu har bloggen legat nere över en vecka, men jag tänkte ta tag i den igen nu. Jag behövde den tiden för att sortera alla tankarna och hitta min egen väg. Mycket har hänt den här veckan, jag har insett saker både om mig själv och andra som jag borde ha gjort för länge sedan. Hela mitt liv har förändrats, men nu börjar framtiden ljusna och jag vet att jag kommer klara det här på egen hand. Jag måste bara hitta mig själv och inse att jag är starkare än jag tror. Jag ska leva mitt liv precis som jag vill ha det, utan att känna skuld över något. Det är dags att jag går med mina egna steg, för det kan jag.

Så som ni säkert alla har förstått har jag och Nicke gjort slut, varför har ingen med att göra. Jag tänker inte hänga ut vare sig mig själv eller honom här, utan ni får gott leva i ovisshet. Jag vet dock att jag är glad att han alltid kommer finnas i mitt liv genom Nova. Jag hoppas att efter att vi gått igenom den första tiden att vi kan umgås som vänner, eller iallafall som föräldrar till Nova. För jag tycker att det är viktigt att vi kommer kunna komma överens och kunna träffas tillsammans med Nova. För hur det än är så är vi tre en familj och kommer alltid vara det.

Jag har så smått börjat finna mig i ensamheten, och det stora ansvaret man har när man är ensam med barn. Nova gör att jag känner mig så stark, för jag måste klara allt för våran skull. Jag är överlycklig som har en sån underbar dotter! 

Jag läser mycket bloggar, speciellt många mammabloggar. En blogg som jag älskar att följa handlar om en tjej som uppfostrar sin son utan nån som helst hjälp av nån pappa. Jag känner sån respekt och beundran över hur hon, och alla andra, klarar det. Jag tycker att vissa dagar är nog jobbiga, och jag har ändå Nicke som ställer upp. Jag vet att klarar dom det så klarar jag det. Jag måste bara komma in i rutinerna och vanorna.

Jag vill inte att det här ska bli ett klagoinlägg, för jag har egentligen ingenting att klaga över. Jag har världens finaste dotter, underbar familj och vänner. För nu sätter jag stopp på det som varit och försöker hitta tillbaka till mitt gamla jag. Den som hade energi till tusen och alltid var glad. För det är den personen jag är egentligen. Jag ska göra det jag känner för och det som är bäst för Nova. Så är det, sen bryr jag mig inte om vad folk tycker. För jag är jag, så är det! Och nu är det bara jag som kan styra livet, så det gäller att styra det rätt. Men misstag händer på vägen, dom är bara till för att lära.